Den yngst av bröderna Blum, Zvi blev misshandlad på skolgården av Green Heaths lokala antisemit, givetvis uppbackad av en rad med pojkar. Zvi misshandlades så illa att han tuppade och kompisarna kunde inget göra.
De kändes sig maktlösa så de sökte hjälp, Boris skulle nu hjälpa dem i självförsvarskurs. Till slut fick de sin hämnd.
Jag ska nu välja ut ett stycke jag gillar ur Novellcirkel;
Lotten: Utan att ha läst era kommentarer är mina tankar så här. Återigen så är den judiska historien viktig. Åratal av förföljelse, dokumenterad på flera ställen, så är identiteten som offer också starkt förknippad med att vara jude. Att alltid vara utsatt för hat. Att vända på steken, och bli den som istället attackerar blir komplicerat för de här pojkarna, trots att det rör sig om hämnd (som annars brukar vara den starkaste drivkraften).
En personlig fundering är om föräldrarnas roll här. Så fundamentalt annorlunda mot vad jag tänker som förälder. Kom barnen hem med blåtiror skulle jag reagera på ett helt annat sätt.Precis som Lotten skriver har judarna varit utsatt för åratal av förföljelse och att helt plötsligt byta roller kan vara svårt.
Jag reagerade också på föräldrarnas passivitet, eller rättare sagt acceptans för vad barnen höll på med. Hade mina barn kommit hem med blåtiror, hade jag tagit reda på Varför?.
Jag tycker novellen var lite svår först men när den fick mogna lite i mina tankar blev den bättre. Men helt klart gillade jag förra novellen bättre, jag tycker denna var kall och hård.
Erikas bokprat
och dagarna går
Bibliotekskatten
Fru E.s böcker
En och annan bok
Breakfast book club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Café de la nouvelle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar