Sidor

torsdag 30 januari 2014

Mons Kallentoft - Vindsjälar

Vad är ett liv värt?
Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.

Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.

Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?

Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster.Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt. Hämtat från Bokus
 
Jag tycker Mons Kallentoft första bok i serien om Malin Fors var helt outstanding, Midvinterblod heter den. De andra två som följde sedan var också väldigt bra. Vårlik nr 4 gillade jag inte alls, lite för flummig för min smak, men med bok nummer 5, den femte årstiden blev det bättre. Så började en ny serie om de fyra elementen, vatten, luft, eld och jord. Vattenänglar gav jag ett medelbetyg, tyckte den var en aning seg.
Då kommer vi till nummer 7 i serien Vindsjälar och här får Malins dotter ta en större plats och det är inte fel, ibland kan det vara en fördel att stoppa in en ny karaktär eller som här låta någon annan ta mer plats. För man blir lite uttråkad av Malin ibland, det går i samma hjulspår liksom, hennes kamp för att låta bli alkohol. Fast jag hoppas verkligen inte Mons gör dottern till en alkoholist nu, då kommer jag definitivt tröttna.
Jag tyckte också storyn var viktigt och angelägen, handlade om dåliga resurser inom åldringsvården. BETYG 4

2 kommentarer:

  1. Har bara hunnit läsa Midvinterblod ännu. men den tyckte jag var väldigt bra. Har alla utom den senaste så det lär nog bli fler läsa under året.

    SvaraRadera
  2. Jag har fått mindre och mindre intresse för hans böcker allt eftersom. Jag tycker det är väl mycket våld och blod i dem, och jag har svårt för de drömsekvenser och andeväsen som brukar finnas med i dem. Trots det kommer jag att läsa den här så småningom, jag är inte redo att ge upp Malin än. Även om hon är så tragisk i sitt tilltrasslande av sitt liv hela tiden...

    SvaraRadera