Nu har det varit så mycket kvinnliga författare, dags för två manliga.
Mons Kallentoft och Johan Theorin
Mons Kallentoft serie om Malin Fors har jag ofta lyssnat på istället. Jag tycker Torsten Wahlund förstärker det lite mystiska i Mons böcker.
2007 – Midvinterblod
2008 – Sommardöden
2009 – Höstoffer
2010 – Vårlik
2011 – Den femte årstiden
2012 – Vattenänglar
2013 – Vindsjälar
2014 – Jordstorm
Jag gillar böckerna om Malin och tycker Mons skriver riktigt bra deckare, gillar även det där lite mystiska. Har också läst alla i serien och den sista var jättebra.
Nu har Mons inte bara skrivit om Malin, utan även dessa;
2000 – Pesetas (thriller)
2002 – Marbella Club
2005 – Fräsch, frisk och spontan
2014 – Zack (medförfattare Markus Lutteman)
2004 – Food noir: mat, mord och myter
2013 – Food Junkie: livet, maten, döden
Av dess böckerna har jag bara läst Zack, som jag tyckte var medelbra.
Johan Theorin är mest känd för sin Ölandskvartett men skrev också en bok om ett mentalsjukhus, som jag tyckte var sådär. Jag var nog besviken att det inte handlade om Öland.
Sankta Psyko (2011)
Hans Ölandkvartett består av
Skumtimmen (2007)
Nattfåk (2008)
Blodläge (2010)
Rörgast (2013)
Skumtimmen är den klart bästa i serien, den har också blivit film. Filmen var sådär, har man läst boken är den klart sevärd men inget mer.
Han har även skrivit en slags novell och spökhistoria.
På stort alvar (2012)
Jag gillar hans Öland-kvartett bäst, där finns också en liten ton av det mystik, vilket jag gillar.
Där har jag valt att oftast läsa böckerna men om man lyssnar är det Magnus Krepper men i sista boken i kvartetten är det Magnus Rosman. Lustigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar