PÅ DEN TUSENÅRIGA pilgrimsleden till Santiago de Compostela finns ett talesätt – att den verkliga Caminon börjar när du återvänder hem igen. Kommer Emma att klara av att göra valen som krävs? Pensionatet vid världens ände är uppföljaren till Camilla Davidssons uppskattade debut. Väl hemma i Sverige igen fångas Emma åter av krav och stress. Ännu en gång flyr hon vardagens alla måsten, denna gång till Fårö, en plats så annorlunda allt hon är van vid att den kunde ha legat vid världens ände. Hennes infall utvecklas till en oväntad sommar där nya vänskapsband sluts och begravda känslor får nytt liv. Hämtat från Bladh by bladh
När jag läste första boken Under vintergatan alla stjärnor av Camilla var jag som i en bubbla och kunde inte sluta läsa, så himla bra. Så när jag nu fick chansen att läsa uppföljaren så skruvades förväntningarna upp. Den är inte lika bra som ettan men inte långt ifrån, jag tycker verkligen Camilla kan konsten att skriva.
I denna bok kommer Emma tillbaka till Sverige efter sin vandring och ganska snart är hon på ruta 1 igen och det är väl detta som känns lite upprepande. Och så är hon inne i jobbsnurren igen med stress och krav som ökar, tack och lov har hon en snäll väninna som ser till att hon kommer på semester till Fårö. Nu börjar den delen av boken jag tycker bäst om, de underbara beskrivningar av naturen och människorna. Emma försöker hitta tillbaka till sig själv och en del kloka människor hjälper henne.
I denna bok kommer Emma tillbaka till Sverige efter sin vandring och ganska snart är hon på ruta 1 igen och det är väl detta som känns lite upprepande. Och så är hon inne i jobbsnurren igen med stress och krav som ökar, tack och lov har hon en snäll väninna som ser till att hon kommer på semester till Fårö. Nu börjar den delen av boken jag tycker bäst om, de underbara beskrivningar av naturen och människorna. Emma försöker hitta tillbaka till sig själv och en del kloka människor hjälper henne.
Lyssna på sin kropp är viktigt men det tror jag vi är dåliga på, under läsandet får man sig en och annan funderare och det är nog ingen bok man glömmer så lätt. Men Camilla slutet, ska jag behöva vänta i 1 år.
Summering: Tankeväckande bok med ett slut som gör att man vill ha nästa bok NU. BETYG 5
Summering: Tankeväckande bok med ett slut som gör att man vill ha nästa bok NU. BETYG 5
Författare: Camilla Davidsson
Titel: Pensionatet vid världens ände
Omslag: ThomasO Produktion AB
Inbunden. Antal sidor: ca 300
Utkommer i augusti 2015
ISBN 978-91-87371-64-6
Vi verkar ha tyckt lite liknande! Tyckte också boken uppehöll sig för länge i Sthlm, det var jag redan klar med och gillade den bättre mot slutet.
SvaraRaderaJa men va skönt då är man inte och seglar i alla fall.
RaderaHade precis samma läsupplevelse! Älskade tiden på Fårö, men det tog alldeles för lång tid innan hon åkte dit. Det var en enda lång väntan. Stressen i Stockholm med alla vänninorna blev för lång och upprepande. Men visst kan Camilla skriva! Många härliga scener!
SvaraRaderaJa visst är det härlig, jag hade gärna varit på Fårö. Låter som en underbar tid.
RaderaTack för din recension! Jag förstår er frustration. Var själv ordentligt frusterad över att Emma aldrig lär sig, men jag tror att många kan känna igen sig i hennes problematik (har fått flera mejl där kvinnor skriver att de gjort precis samma misstag som Emma, om och om igen) - att ha goda föresatser men inte riktigt lyckas/orka/kunna genomföra. Och lär man sig inte, går man på samma nitar igen om och om tills man förhoppningsvis förändrar sitt beteende. Har velat göra en så trovärdig berättelse som det går, fastän jag egentligen gärna skulle ha placerat Emma på härliga Fårö med en gång :)
SvaraRaderaTack så hjärtligt för att du tar dig tid att skriva på min blogg Camilla.Det där med att lyssna på sin kropp är svårt, för tio år sedan blev jag jättesjuk, högt blodtryck, blodbrist och utmattad, det tog jättelång tid att komma igen. Men jag lärde mig att allt inte behöver vara perfekt städat hemma och att ibland hinner man inte allt på jobbet.(Fast det tog tid)
RaderaIbland måste man bara skita i alla måsten men det är svårt, speciellt för oss kvinnor.
I sommar har jag varit fysiskt jättesjuk, ont i bröstet, hostat och haft feber och även då tog det lång tid innan jag att fattade att det var allvarligt. Så det blev sjukhusvistelse med hjärtsäcksinflammation, lungsäcksinflammation och urinvägsinfektion. Nu börjar det bli bättre för var dag som går och tack och lov för böckerna som gjort tillvaron lite lättare för mig.
Men att det ska vara så himla svårt att lyssna på kroppens signaler, så visst förstår jag att Emma halkar dit igen.
Jag tycker du skriver jättebra Camilla och hoppas att du inte slutar när serien slutar och ser framemot nästa bok. Lycka till
Tack för ditt svar, Marie! Visst är det knasigt att det ska vara så svårt att lyssna. Att man "ska bara" först, i all oändlighet. Det är bland annat det jag vill sätta fingret på i min trilogi. Och det får stackars Emma lida för :) Men vi får hoppas att hon lär sig till slut …
SvaraRadera