En smakebit på søndag

Denna helg har jag inte känt mig på topp, lite ont i lungorna, lätt feber men det är väl sviter efter hjärt-och lungsäcksinflammationen kanske. Nu har jag en vecka kvar att jobba halvtid sedan börjar allt som vanligt igen, jösses. Nämen oj, nu blev det lite gnälligt, det positiva är att det blir en hel del läst.

Spindel i hörnet är verkligen en riktigt annorlunda bok, något skruvad.

Jag låter Maria som sitter i fängelse för mordet på en präst själv presentera sig i smakebiten

Jag får syn på min egen spegelbild i fönstret: kort mörkt hår, lång hals, bruna ögon. En främmande person möter min blick, plötsligt äldre, mer fårad, tilltufsad av livet. Gardinen fladdrar över fönsterglaset och min reflektion försvinner som en hägring i öknen. Jag blundar ett ögonblick och öppnar sedan ögonen igen. En vilsekommen solstrimma får mig att känna mig märkligt klar och tydlig. Det är dags att tala.

”Jag är doktor Maria Martinez Villanueva och jag är – var – specialist inom plastikkirurgi. Jag är trettiotre år gammal. Födelseort: Salamanca i Spanien.” Jag gör en paus. ”Och jag dömdes för mord på en katolsk präst.”

Så kommer det en liten smakebit till från lite längre in i boken.

Vad har jag fått i mig?” säger jag. Och då förstår jag: det här händer inte på riktigt. Det måste vara ett minne eller en mardröm, men allt måste utspelas i mitt huvud. ”Väck mig!” skriker jag med vild och djurisk röst. ”Väck mig!”

Jag försöker ta min egen puls på halsen men mina armar är för svaga och jag klarar det inte. Hettan svallar omkring mig och lukten av karameller, marshmallows och choklad gör bara illamåendet värre. Jag försöker koncentrera mig på rummet, på att väcka mig själv. Jag slår mig själv i ansiktet, spottar på golvet, försöker gå, men allt gungar och jag kastas från sida till sida och faller mot en osynlig våg, mot en böljande våg av illamående.

Trevlig söndag
Sista dagen att delta idag

Mer smakebitar här