Så här skriver Lyrans noblesser idag;
Just nu lyssnar jag till Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt, en alldeles eländig irländsk uppväxtskildring. Och sådana finns det gott om i litteraturen, både (själv)biografiska och fiktiva. Jag har alltid läst och uppskattat barndomsskildringar och det var svårt att begränsa sig till endast tre böcker denna vecka. Men jag hoppas ändå att ni kan ge tips på fler. Berätta om tre bra barndomsskildringar (de behöver inte vara eländiga)!
Glasborgen är nog den mest bedrövliga barndomsskildring jag läst, riktigt hemsk.
Detta är en sann historia om styvdottern som blir både fysiskt och psykiskt misshandlad, även detta en otäck historia. Men idag är hon konstnär och ni kan kolla in hennes fina tavlor här.
Det var ett tag sedan jag läste den men jag tyckte ändå det verkade ha det så himla mysigt i bullerbyn.
Ha en bra måndag.