Glaskulorna är en varm bok om oväntad vänskap, och om att man kan hitta kompisar överallt om man bara vågar fråga. Hämtat från Idus förlag
Hur valde du ut denna bok/ljudbok? Vad är det för slags bok/genre/typ?
Jag såg den i ett nyhetsmejl från Idus förlag och fastnade för den gulliga bilden på omslaget. En annan spelade ju kula som liten.
Hur är själva layouten? Textstorlek? Omslag? Bilder? Uppläsare?
Illustrationerna är så fina och gjort av författaren själv.
Hur var språket? Lättläst, målande m.m Uppläsningen?
Lättläst.
Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?
Nej.
Vad gillade du med boken?
Jag tyckte väldigt mycket om denna bok, den träffade mig rakt i hjärtat.
Vad var mindre bra? Var det några ställen som var tråkiga? Hoppade du över några ställen?
Nej, jag hoppade inte över något.
Hur är karaktärerna? Vilka är huvudfigurerna? Har du någon favorit bland dem?
Anton och Sonja är huvudkaraktärerna och de är så gulliga båda två.
Hur var beskrivningarna i boken? Miljön och personerna m.m
Bra beskrivningar och de underbara illustrationerna hjälper till.
Vad var annorlunda med denna boken?
Det vet jag inte.
Vad kunde gjort boken bättre?
Inget jag kan komma på.
Skulle du vilja läsa mer av författaren?
Ja, det skulle jag mycket väl kunna tänka mig.
Sammanfattning.
Anton och Sonja bor i samma hus, men hemma hos Sonja är allt lugnt och stilla, men det är precis tvärtom hos Anton. Anton har lite svårt med kompisar så det är extra gulligt när Sonja tar kontakt och spelar kula med honom. Vänskapen mellan äldre och barn är så fint och så viktigt. Jag tyckte boken var så gullig att jag fick en liten tår i ögat.
Vad ger du boken för betyg?
BETYG 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar