Sidor

måndag 7 november 2016

Maria Gripe - Pappa Pellerins dotter

Loella bor ensam i en liten stuga i skogen med sina små tvillingbröder. Hennes mamma är ute och arbetar på sjön i långa perioder och hennes pappa vet hon ingenting om. Det går dock ingen direkt nöd på Loella och bröderna. Hon har tant Adina, som hjälper henne, och hon har Pappa Pellerin. Visserligen är Pappa Pellerin bara en fågelskrämma, men för Loella representerar han något mer – kanske pappan som hon hört att hon liknar, men som hon aldrig sett.
När mamman också försvinner tvingas Loella lämna sin trygga värld i skogen, och hamnar på ett barnhem i den främmande, skrämmande staden. Samtidigt växer sig drömmen om pappan starkare och blir allt viktigare för Loella.
Pappa Pellerins dotter [1963] är en av Maria Gripes mest älskade böcker. Denna nyutgåva är illustrerad med Harald Gripes klassiska originalteckningar. Hämtat från Modernista

Det var lite segt att läsa denna bok, jag har typ läst några sidor varje vecka och sedan lagt ifrån mig den. Varför ? Den är inte dåligt skriven, jag läste Maria Gripes böcker som ung och älskade många av dem. Det kan vara språket för det är väldigt gammaldags med ord som vi inte använder idag, en del var jag tvungen att slå upp. ( och då säger mina barn att jag inte ska prata gammaldags svenska.) Jag tycker nog att hela boken känns lite gammaldags, det skulle inte vara något som händer idag.(hoppas jag innerligt inte i alla fall.) BETYG 3
Tack till Modernista för rec.ex

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar