3 äggulor1 ½ dl socker1 ½ dl utspädd ättika2 dessertskedar Colemans senapspulver1 klicka smörRör samman ingredienserna och låt koka tills allt får en krämig konstistens.Lycka till!!
I hela världen tar polisen hjälp av andliga medier vid svåra utredningar. De gör det regelbundet trots att det inte finns något enda dokumenterat fall där ett medium bidragit till en lösning. Flora Hansen kallar sig för spiritistiskt medium och har i många år försörjt sig på att låtsas att hon kan tala med de döda. En kväll i augusti läser hon på löpsedlarna om ett fruktansvärt mord som skett på en sluten anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende. Flora Hansen bestämmer sig för att ringa polisen och hävda att hon har kommit i kontakt med den dödas ande. Den tekniska undersökningen pekar entydigt på att mördaren är en av de intagna, en snäll och tystlåten flicka som rymde från anstalten samma natt som mordet skedde. När Joona Linna börjar undersöka hennes förflutna visar det sig att hon inte alltid varit så snäll. Joona har redan stannat längre på denna brottsplats än vad någon annan kommissarie skulle göra. Ändå är han inte färdig, han tänker att han måste se ytterligare någonting för att bli utsläppt från detta fruktansvärda rum, han måste hitta en detalj som kan leda vidare, som kan föra tråden som en nål.Han ser på flickan i sängen. En svag värme utstrålar fortfarande från den nakna huden. Hennes händer ligger över ansiktet, som om hon lekte kurragömma. Han lutar sig försiktigt över henne och upptäcker att någonting har fastnat under hennes vänstra pekfingernagel. Det ser ut som ett djuprött sandkorn, en flisa av en rubin.Han blinkar och försöker skärpa blicken. Det är svårt att koncentrera sig på detta lilla röda korn i ett rum nerstänkt av blod, men han ger sig inte, han lutar sig bara närmare, känner den söta doften från henne och förstår plötsligt vad det är han ser under nageln. Jakten på förövaren tar gång på gång våldsamma och oväntade vändingar. Varje svar tycks bara leda till nya gåtor, och det som nyss var enkelt är plötsligt labyrintiskt. Men trots att utredningen hamnar i en återvändsgränd ignorerar polisen Flora Hansens telefonsamtal. Först begär hon pengar för sina upplysningar, men sedan ber hon dem bara att lyssna, allt mer desperat. Kopierat ur Bokus
Jag tyckte den var bra, men saknade det där lilla extra, andra halvan var bättre. Slutet var riktigt läskigt och gjorde att man bara måste läsa nästa bok.BETYG:


Det började i tisdags med glöggmingel hos en kollega,,mums va gott. Piroger med god fyllning, gädd och laxpate,pepparkaka med laxgojs och massa annat..Jag blev dock fort mätt eftersom jag varit dålig i magen lördag-måndag.
I lördags var det dax för bokcirkeln att träffas, jag dukade lite juligt.
Förrätt bjöds det på pepparkakor med ädelost-creme fraiche, dadlar med bacon och minikrustader med ädelost och svart vinbärsgele..Och till det min hemmagjorda glögg..
Huvudrätten som jag glömde ta kort på, var saffranspasta med kyckling och räkor och till detta kumminknäckebröd, som dock blev lite mjukt.Kanske pga av alla värmeljus i köket,,
Kaffe med saffranskaka var ju givet, nästa gång jag gör den ska jag dock ha mer smör ovanpå..En kan ju blir för mager annars
Dagen efter,,disk och disk......................INTE KUL
Men redan klockan fyra denna dag skulle det ätas igen,,då julbord med det andra tjejgänget.. Åhh jisses va mycket gott,,jag skulle vilja ha fler magar,,som korna ni vet..Nej nu är jag mätt i första magen,,då fyller jag på nummer två..fast dyrt skulle det ju bli.........
Så var det dax för paketleken,,kvällens högtid,,så himla kul att se alla förvandlas till barn..
Efterrätten bestod i ris a la Malta, budapesttårta, pepparkakor och glögg..Mycket gott...En mycket, mycket lyckad kväll med lite fin och fulpaket med oss hem. Dessutom fick vi en liten present, två ljuslyktor i silver..
Ska kolla in vad jag ska sätta dem
Här ser ni två finpaket,,hjärtalykta och skylten med tomten..
Fulpaket två ljuslyktor, men är de så fula???
Ytterligare ljuslyktor i ett annat fulpaket
En söt groda i ett fulpaket,,ja jag har pussat och pussat det men inget händer..Vad är prinsen???
Den 3 augusti 1962 ringde Döden på dörren till 12305 Fifth Helena Drive i Los Angeles. Morgonen därpå hittades Marilyn Monroe död i sitt hem, bara 36 år gammal. Det blev årets nyhet, större än Kuba-krisen några veckor senare. Och spekulationerna började. Under de snart fyrtio år som gått sedan dess har många försök gjorts att teckna hennes levnadsöde: ett övergivet och ensamt barn utan fotfäste i livet, psykiskt labil mor, okänd far, fosterhem, en kanske alltför snabb lysande karriär, drogmissbruk, olyckliga äktenskap, aborter och förtal.Den här boken är något helt annat. Den ger sig inte ut för att vara en biografi. Det är en storslagen och inlevelsefull roman, där Joyce Carol Oates ger röst åt barnet, kvinnan och den undergångsdömda celebriteten. Ett närgånget porträtt av en känslig och begåvad ung kvinna som skapar och omskapar sin identitet på ett till sist förödande vis. Kanske på sitt sätt det sannaste vittnesmålet någonsin om Norma Jean Baker, som av Hollywood stöptes om till den amerikanska Drömflickan dyrkad världen över.Iskalla inblickar ges i en filmindustri som både när och förtär sina offer, liksom långt ifrån smickrande bilder av de mäktiga männen i Norma Jeans liv: Joe DiMaggio, Arthur Miller, John Kennedy och många andra. Kopierat ur Bokus
Ännu en stor författare och för mig en ny bekantskap.Det var delvis intressant läsning men emellanåt blev det riktigt tråkigt.Jag retade mig också på att hon inte sa Marilyn, för boken handla ju om henne. Nej istället hette det "Den blonda skådespelerskan" i var och varann mening, det förstörde så himla mycket. BETYG: