Nathan Englander - Novell 7 - Novellcirkel

I början när jag läste denna novell tänkte jag Vad menar han nu? Han kanske menar så istället, eller? Det gnagde nästan hål i huvudet, till slut sa jag till mig själv bara LÄS.

Detta är en sorglig historia om en författare som en gång i tiden var firad och upphöjd till skyarna med välvilliga recensioner.

Nu har det gått en tid, bara senaste boken tog 12 år att skriva, och nu är författaren på resa från stad till stad för att läsa upp sin bok.

Han kommer till tomma bibliotek och ingen vill lyssna på hans uppläsning.

Jo förresten en gammal farbror vill att han ska läsa sin bok trots att det i övrigt är tomt.

 

Det var handlingen i korta drag, jag tyckte novellen var fin även om den var sorglig. Man kan fundera lite själv om t.ex. e-böcker skulle ta över helt och hållet.

Behöver vi bibliotek att gå till då?

Författare som pratar och läser upp sina böcker och bokmässan, där det är så trevligt att få sin bok signerad. Nej usch vilken ruskig tanke, nu får jag nog mardrömmar.

 

Lite ur dokumentet på gmailen;

 

Gittan: Jag tycker det bara blir svårare att läsa. Det känns som om jag letar efter vad allt symboliserar och då menar jag allt!

Vem är Läsaren och vem är Författaren.??

- Skulle kunna vara så att Författaren är Englander och han ser sin framtid och det svåra att vara på topp i sin karriär.

- Skulle också kunna vara en symbol för de överlevandes släktingar som ska minnas och påminna de som inte var med och Läsaren skulle kunna vara den överlevande som bevakar att minnet sprids och inte glöms. När alla överlevande är döda är det , det skrivna orden som kommer att finnas kvar. Ja, ni märker - jag är nog lite skadad ;-) men jag grundar den sista tanken bl.a. på följande citat och egentligen den övre delen på sidan 216:

““Läs vidare”, ja men hur länge?” och ““Den här boken”, säger Författaren är inte en roman; den är en gravsten.” och Läsaren svara bl.a “”Dö aldrig i förtid””

 

Så här skrev jag;

Mia: Det var en dyster novell, när jag först började läsa började jag också tänka. Vad är det symbolik för? Vad menar han med det? Ja det slutade med att jag fick ta två Alvedon,(eller berodde det på något annat, vinet igår?) så jag släppte det. Det verkade som det gick dåligt för bokhandeln överhuvudtaget, de var tomma, någon bokhandel skulle bli apotek istället och någon sålde marijuana. Men det fanns en kvar som ville lyssna och då måste det finnas en som skriver.

Titta gärna in hos de andra i novellcirkeln;
 

Erikas bokprat
och dagarna går
Bibliotekskatten
Fru E.s böcker
En och annan bok
Breakfast book club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Café de la nouvelle