Nathan Englander - Novellcirkel - Novell 5

Ja då var vi inne på Novell 5: Allt jag vet om släkten på min mors sida, är titeln. Det är små bitar av historier från Nathans släktingar. Han känner nämligen att han inte har så mycket till släkthistoria, men när han väl radar upp dem i novellen och den ena historien är märkligare än den andra, så blir det en del.
En råkade skjuta sin hund i örat och en blir överkörd av sin egen bil.
Jag tycker det är en skön samling, det lockar mig både till skratt och ja faktiskt tårar.

Några tankar från dokumentet på novellcirkeln:

Henrik: Jag tyckte att den var intressant som någon form av fragmentarisk släktkrönika. Alla de där berättelserna som man kanske har hört, om och av släktingar, och som bättras på allt eftersom. Någonstans bidrar det till ens egen identitet även om man som den fiktive Nathan vill skapa sin egen bild av sanningen. Oavsett om man vill det så får det någon sorts betydelse för den man är/blir.
 

Anna: för mig handlar det om att Nathan vill skapa sig en bakgrund, han undrar vad han ska skriva om, han har ju inga krig, ingen förintelse i bagaget. En barndom med TV som barnvakt gör att han zappar sig runt i släktens historia och försöker ta reda på vad som egentligen format hans bakgrund. Just att han punkterar släktens skrönor tycker jag är underhållande. Det är ju inga ädla heroiska dödsfall precis... Visst är det så att det finns en uppsättning skrönor i de flesta familjer som man bara inte ifrågasätter?

 

Så här skrev jag:

 

Mia: Är jag typ sist nu, jag gillade också den här novellen. Det var hemska saker som hände vissa av släktingarna men ändå var den ljusare på något vis. Det Anna säger längst upp stämmer väldigt bra, speciellt frågan: Visst är det så att det finns en uppsättning skrönor i de flesta familjer som man bara inte ifrågasätter?

Innan min far gick bort berättade han massor av små berättelser för mig, ungefär som Nathan fick det berättat för honom. Men nu finns det ingen som berättar längre.

 

Jag kunde till viss del känna igen mig att inte ha någon släkthistoria, eller ha någon äldre som kan berätta den. Det blir liksom jag som får föra det lilla vidare.

Nog skrev han om lite knäppa saker Nathan, men jag slår honom med hästlängder det kan jag lova. Men det är en annan historia.
Fast vad är sant?

Erikas bokprat
och dagarna går
Bibliotekskatten
Fru E.s böcker
En och annan bok
Breakfast book club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Café de la nouvelle